1. Hur stor är risken att förolyckas i en flygplanskrasch?
Enligt en amerikansk undersökning är risken 1:11 miljoner. Flyger du reguljärt varje dag i USA med något av de stora flygbolagen, kan du räkna med att hålla på i mer än 29 000 år innan du möter döden i ett haveri. Annan statisktik gör gällande att det statistiskt sett är 18 gånger säkrare att flyga än att stanna hemma.
2. Hur många är flygrädda?
Svenska och internationella undersökningar visar att mellan 20-25 procent av befolkningen i västvärlden känner obehag eller stor rädsla vid flygning.
3. Håller vingarna för alla påfrestningar i luften?
Ja. De är mycket kraftigt byggda. I konstruktionsstadiet testas vingarnas hållfasthet för att klara alla påfrestningar. Ovanpå dessa extrema påfrestningar läggs dessutom ytterligare säkerhetsmarginaler i konstruktionen.
4. Vad händer om fåglar flyger in i motorerna eller i fönsterrutorna?
Fönsterrutorna är byggda för att hålla. Om en fågel hamnar i motorn är det ingen fara. Skulle en större fågel, exempelvis en svan, sugas in i motorn landar piloterna på närmaste flygplats för motorkontroll. På flygplatser med rikt fågelliv jagas fåglarna bort med hjälp av bil med jämna mellanrum. Ibland kallas även speciella jaktlag in.
5. Varför flyger planen på 10.000 meters höjd?
Luftmotståndet är mindre på den höjden, vilket gör att man kommer längre med mindre bränsle.
6. Hur kan man andas på så hög höjd?
På en mils höjd kan man inte tillgodogöra sig syret i luften eftersom trycket är för lågt. Flygplanet är konstruerat med en så kallad tryckkabin. Luften till kabinen går in via motorerna, renas och trycks in i flygplanet.
Om kabintrycket skulle sjunka öppnas små luckor som sitter ovanför varje säte i kabinen. Bakom dessa finns syrgasmasker som ger passagerare och besättning syrerik luft tills dess att piloterna tagit ner flygplanet till en nivå där det går att andas normalt, ca 3 000 meter.
7. Vad händer om en motor stannar?
Alla trafikflygplan har minst två motorer. Stannar den ena motorn kan man flyga vidare med enbart en motor - vilket går alldeles utmärkt även i startskedet. Piloterna landar dock alltid på närmaste flygplats vid ett motorbortfall, eftersom säkerheten alltid sätts först.
8. Vad händer om båda motorerna stannar?
Det är näst intill osannolikt att det händer. Skulle det inträffa kan flygplanet glidflygas 20 gånger den höjd som planet befinner sig på. Alla piloter är tränade att flyga utan motorer.
Vid normala flygningar, när man lämnar marchhöjd för att påbörja inflygningen, dras motoreffekten ned till tomgång och flygplanet glidflygs – mer eller mindre - till ca 1000 meters höjd, beroende på övrig trafik och trafikledning.
9. Vad händer om inte landningsstället går att fälla ned?
Landningsstället fälls ned med hydraulik. Om denna skulle sluta fungera kan landningsstället fällas ned manuellt, vilket görs inifrån cockpit. Landningsstället fälls då ned med hjälp av sin egen tyngd och låser sig genom så kallad överknäckning.
När landningsstället är utfällt och låst i landningsläge, tänds lampor inne i cockpit för respektive vänster-, höger-, och nosställ.
Vid ett fåtal tillfällen har flygplan fått indikering om att landningsstället inte låsts i utfällt läge. Orsaken är oftast en felindikering i cockpit. Utgångspunkten är ändå alltid att stället inte är låst. Detta rapporteras alltid till flygtrafikledningen som då förbereder för nödlandning. Bland annat täcks landningsbanan med skum för att minska risken för gnistbildning och eventuell brand.
10. Är turbulens farligt?
Nej, inte så länge du är fastspänd i ditt säte.
Turbulens kan delas upp i tre kategorier.
Klarluftsturbulens är vanligt förekommande. Luftströmmar rör sig hela tiden med hög hastighet i olika riktningar runt vårt jordklot. När luftströmmarna kommer i närheten av varandra bildas klarluftsturbulens i gränsskikten mellan dem.
Klarluftsturbulens förekommer också när luftströmmarna ändrar hastighet och riktning.
Så kallad termisk turbulens bildas när solen värmer marken och varm luft börjar stiga, något som bl a märks vid flygning på lägre höjder, exempelvis i samband med start och landning.
När den varma luften stigit tillräckligt högt kyls den av och moln bildas. I samband med molnbildningen rör sig luftmassorna vertikalt upp och ner. Även omgivande luft kring molnen påverkas av rörelserna, vilket kan ge upphov till turbulens.
Mekanisk turbulens kan uppstå när vinden blåser över höga berg. Bergen pressar luftmassorna uppåt och rörelsen fortplantas ända upp till 5-6 gånger bergens höjd.
11. Kan blixten slå ned i ett flygplan?
Ja, men blixtens elektriska laddning leds ut igen via skrovet. Det är lika säkert att sitta i ett flygplan som i en bil när det åskar. (Principen för Faradays bur).
Instrumenten är jordade och påverkas inte.
12. Följer alla flygplanstillverkare Luftfartsmyndigheternas krav vid tillverkning?
Flygplanstillverkarna (i första hand Boeing, USA och Airbus, Frankrike) följer såväl de amerikanska som de europeiska luftfartskraven. Skall ett flygplan sedan registreras i exempelvis Sverige, måste det även godkännas av de svenska luftfartsmyndigheterna. Därtill har också de enskilda flygbolagen sina krav, som tillverkarna givetvis måste tillgodose för att kunna sälja sina flygplan.
13. Har TUIfly Nordic några kvinnliga piloter?
Ja, två kaptener och tre styrmän.
14. Ibland hör man att en flygförsening beror på ATC, Air Traffic Control. Vad är det?
Det betyder att luftrummet för tillfället är mättat och inte kan ta emot mer trafik i de luftleder som skall passeras och/eller på destinationsflygplatsen. Man placeras då i kö och får invänta en ny starttid. På så sätt upprätthålls säkerhetsavstånden i luftrummet.
15. Vad är så kallade flygleder och vad är det till för?
Flygleder är som motorvägar i luften och det är där flygplanen flyger.
16. Kan man öppna nödutgångarna på 10.000 meters höjd och trilla ut?
Nej. Det är omöjligt att öppna dörrarna eftersom kabintrycket håller dem förslutna med flera tons kraft.
17. Varför bullrar och skakar flygplanet vid landning?
Det kan bero på flera orsaker. Dels kan det blåsa mycket, vilket påverkar flygplanet innan det tar mark och dels kan flygplanets luftbromsar på vingarna vara i uppfällt läge för att minska farten. Den jämna luftströmningen över vingarna störs då av luftbromsarna, vilket kan göra att flygplanet skakar lite.
När flygplanet har markkontakt med alla hjulen, reverseras motorerna och jetstrålen som ger flygplanet kraft framåt riktas via en mekanism i motorn snett framåt. Detta bromsar effektivt flygplanets fart på landningsbanan, men orsakar samtidigt ett dån från motorerna. Detta är helt normalt.
18. Hur mycket bagage kan lastas på ett flygplan?
Det varierar från flygplanstyp till flygplanstyp. Varje flygplanstyp har en maximalt angiven startvikt som aldrig får överskridas.
19. Vad är den vanligaste orsaken till flygolyckor?
Det finns ingen ”vanlig” orsak i den bemärkelsen. Däremot är det sällan en enda orsak bakom en olycka, utan en rad omständigheter som tillsammans leder fram till ett olyckstillbud.
20. Är alla flygbolag som flyger från Sverige pålitliga?
Alla europeiska och amerikanska flygbolag följer i stort sett samma luftfartskrav, liksom övriga större och statliga flygbolag.
21. Hur minskar man risken för flygplanskapningar?
Det pågår ett kontinuerligt arbete inom branschen för att hela tiden ha en hög säkerhetsnivå.
22. Varför flytvästar och inte fallskärmar?
Luftfartsmyndigheterna stipulerar att flytvästar skall finnas ombord i sina krav. Det har funnits tillfällen då flytvästar har använts och räddat liv.
För att kunna använda en fallskärm krävs utbildning samt en möjlighet att på ett säkert sätt kunna hoppa ut ur flygplanet. De tillfällen då man skulle kunna klara sig med hjälp av fallskärm är i stort sett obefintliga, då de flesta tillbud sker vid start och landning.
23. Om flygplanet mot all förmodan skulle störta, var är det statistiskt bäst att sitta i planet?
Det finns ingen statistik som ger svar på den frågan.
24. Hur stor del av alla landningar sker manuellt?
De allra flesta. Vid dåligt väder och dålig sikt använder man sig av automatlandning. System på marken korresponderar då med flygplanets färddator och leder med stor precision ner flygplanet på landningsbanan. Flygplanets höjd, fart och riktning manövreras då automatiskt. Processen övervakas av piloterna.
25. Om det skulle hända något, var i planet kan man lättast ta sig ut?
Vid huvudutgångar och nödutgångar.
26. Hur mycket turbulens skall det vara innan piloten blir orolig?
Flygplanet är konstruerat för att tåla enorma påfrestningar, betydligt mer än kraftig turbulens erbjuder. De som löper risk att skadas är människor som inte är fastspända. Piloterna är fastspända under hela flygningen, vilket också rekommenderas till alla passagerare.
Piloterna blir inte oroliga, men prioriterar passagerarnas och kabinpersonalens komfort och säkerhet. Därför undviker man i möjligaste mån att flyga i turbulenta områden.
27. Vad ska man tänka på om man är flygrädd?
Försök att fundera över när flygrädslan började och hur den uppstod.
Sök sedan fakta om flyget och hur det fungerar – såväl faktiskt som praktiskt. Ta i synnerhet reda på information kring just det du är mest rädd för. Försök att tänka nyanserat och ifrågasätta rädsletankarna.
Tala alltid om för kabinpersonalen att du är flygrädd. Då kan de hjälpa dig, svara på frågor och göra sitt bästa för att flygresan ska bli en så positiv upplevelse som möjligt för dig.
Vid flygrädsla kan den som vill eller behöver också söka professionell behandling. Kognitiv beteendeteerapi (KBT) har visat sig ha god effekt.
28. Varför låter det som om motorerna ibland stannar när man är i luften?
Motorernas varvtal ändras under flygfasen och det ger olika ljudfenomen som kan höras. Det är olika gaspådrag vid olika delar av flygningen och det är helt normalt.
Flygledningens instruktioner kan också begränsa ett flygplans stigning upp till marschhöjd på grund av omgivande trafik. Flygplanet kan då få ligga kvar på en viss höjd, vilket gör att motorljudet minskar. När piloterna får tillåtelse att stiga ytterligare ökar motorljudet.
29. Vilket är det mest “riskfyllda” momentet under flygning och varför?
Statistiken visar att fler tillbud, incidenter och haverier inträffar under landningsfasen. Det är svårt att ge ett entydigt svar på varför det är så, men de grundläggande orsakerna till detta är huvudsakligen väderförhållanden och omgivande terräng.
Varje enskild incident beror på en rad individuella faktorer, då det så gott som alltid är en serie händelser som leder fram till ett tillbud eller ett haveri.
30. Det enda som hjälper för mig är att ta ett par rejäla whisky innan jag skall flyga. Vad kan jag göra för att komma över detta?
Alkohol bör undvikas som hjälpmedel att bedöva rädslan då den förlorade kroppskontrollen ofta förstärker känslor av rädsla och obehag.
Återigen – fundera över när och hur flygrädslan började
Sök sedan fakta om flyget och hur det fungerar – såväl faktiskt som praktiskt. Ta i synnerhet reda på information kring just det du är mest rädd för. Försök att tänka nyanserat och ifrågasätta rädsletankarna.
Tala alltid om för kabinpersonalen att du är flygrädd. Då kan de hjälpa dig, svara på frågor och göra sitt bästa för att du ska få en positiv flygupplevelse.
Vid flygrädsla kan den som vill eller behöver också söka professionell behandling. Kognitiv beteendeteerapi (KBT) har visat sig ha god effekt.
31. Hur många piloter är med under en långflygning?
Det varierar från två till fyra piloter.
32. Vilket är säkrast, små eller stora plan?
Alla flygplan som underhålls på ett korrekt sätt och framförs av välutbildad personal är säkra.
33. Vilken hastighet håller ett större flygplan normalt vid landning?
Cirka 250-300 km/timmen.
34. Vad händer om någon blir riktigt sjuk på planet?
Personalen har en viss sjukvårdsutbildning, vilket hjälper dem att känna igen olika symptom. Många gånger finns också läkare eller sjukvårdskunniga med som passagerare ombord. Vid allvarliga sjukdomstillstånd landar man alltid på närmaste flygplats.
35. Är vingarna “fasttejpade” för att kunna vara rörliga och hur mycket kan de röra sig vertikalt vid en start?
Nej, ingen tejp används. Vingarna består av en vingbalk som är flexibel. Vingarna kan röra sig cirka fyra meter upp och ned utan problem.
36. Om flygrädslan beror på att man känner att man inte har kontroll över vad som vad som händer, vad gör man då?
Försök utgå från hur det ser ut. Som passagerare kan du inte ha kontroll. Försök acceptera att kontrollen ligger hos mycket mer kvalificerade personer. Piloterna är utbildade, tränade och skickliga i sina jobb.
37. Hur kommer det sig att man tenderar att bli alltmer flygrädd med åren? Borde man inte bli mindre rädd ju mer erfarenhet man får av flygning?
Det är riktigt att mer erfarenhet brukar leda till mindre rädsla - men den troliga förklaringen är att det finns ett kvardröjande sätt att tolka och värdera det som händer vilket gör att man inte tar till sig av den praktiska erfarenheten.
38. Finns det något flygbolag som är farligare än något annat?
Flygbolag från länder med låg teknisk nivå och dålig ekonomi kan ha en sämre flygsäkerhetsmässig nivå. Många gånger köper flygbolag från dessa länder teknisk kunskap från stora och etablerade bolag, vilket borgar för hög standard.
39. Vad är så kallad Klarluftsturbulens (CAT)? Hur ofta inträffar det?
Klarluftsturbulens är vanligt förekommande. Luftströmmar rör sig hela tiden med hög hastighet i olika riktningar runt vårt jordklot. När luftströmmarna kommer i närheten av varandra bildas klarluftsturbulens i gränsskikten mellan dem.
Klarluftsturbulens förekommer också när luftströmmarna ändrar hastighet och riktning.
Det är väldigt obehagligt när planet skakar häftigt, men det finns ingen risk att det går sönder. Vi rekomenderar alltid våra passagerare att ha bältet löst fastspänt under flygningen ifall flygplanet skulle komma in i ett turbulent område.
Se även fråga 10 för information om andra typer av turbulens.
40. Hur stor är risken att det händer något med flygplanet under en flygresa?
Statistiskt sett är riskerna minimala. Riskerna att skadas i vardagen (i hemmet, i bil eller buss) är betydligt högre.
41. Hur kommer det sig att man helt plötsligt dyker ner för landning och kortar av flygtiden med 20 min när piloten fem minuter innan sa att det var 40 min kvar?
Det beror sannolikt på att ni fick en kortare inflygningsväg än ni hade från början. Detta kan inträffa vid banbyte, exempelvis. Istället för att flyga runt och göra en inflygning från andra hållet kan vindförhållanden ha gjort att ni kunde gå ner och landa i samma riktning som ni flög in.
42. Jag har dödsångest som tydligt syns på mig. Medresenärer brukar bli bekymrade. Är min enda chans att flyga att ta lugnande medel?
Att använda lugnande mediciner är ett direkt sätt att påverka den egna orosnivån. Äter du lugnande medicin i samband med flygning är det givetvis viktigt att undvika alkohol.
Att äta lugnande mediciner brukar inte vara en lösning på längre sikt och flygrädslan kommer att finnas kvar. Flyger du ofta är det bättre att börja bearbeta rädslan.
Se svaret under fråga 28 för tips om hur du kan göra.
43. Jag flyger varje vecka och är alltid lika orolig. Rädslan borde försvinna någon gång. Hur kan jag bearbeta den?
Försök att observera och värdera ditt eget sätt att tänka kring vad som händer under flygningen. Troligtvis finns ett skrämmande sätt att tänka, ett mönster, som upprätthåller rädslan.
Återigen är det viktigt att försöka att tänka nyanserat och ifrågasätta rädsletankarna. Förhåller det sig verkligen på det vis min rädsla vill få mig att tro? Kan det finnas en annan förklaring till det här ljudet än att något håller på att gå fel? Utmana, ifrågasätt och sök fakta! Och fråga personalen om ljud och företeelser som verkar skrämmande.
Tala alltid om för kabinpersonalen att du är flygrädd. Då kan de hjälpa dig, svara på frågor, se till dig lite extra och göra sitt bästa för att flygresan ska bli en så positiv upplevelse som möjligt för dig.
Se även svaret under fråga 27 för tips om hur du kan göra.
44. Var kan man få information om kurser för flygrädda?
Vi på Fritidsresor och TUIfly Nordic anordnar emellanåt kurser för flygrädda. Inför varje kurstillfälle läggs information ut här på sajten.
SAS Flight Academy anordnar också kurser och på Luftfartsverkets hemsida finns också information om kurser. I övrigt kan du söka på internet.
45. Hur mycket kan ett normalt passagerarflygplan luta i en sväng utan att något händer?
Flygplanet lutar maximalt 30 grader, men klarar av att luta 90 grader.
46. Har det hänt olyckor på grund av turbulens?
Nej, inga flygplan har förolyckats till följd av turbulens. Däremot har människor som inte varit fastspända skadat sig.
47. Flyger en pilot endast ett sorts plan eller fler?
Generellt sett är piloten utbildad och tränad på en flygplanstyp. Skall han/hon flyga en annan typ är utbildningstiden ca 3 månader.
48. Används olika flygplan vid reguljärflyg respektive charter?
Nej. Flygplanen är desamma, men de kan se annorlunda ut inuti. I charterflygen finns fler stolar eftersom flygpriset per person på så sätt blir lägre.
49. Hur kan en mobiltelefon påverka flygsäkerheten?
Mobiltelefoner avger signaler och därmed kan det finnas risk för att flygplanens instrument påverkas. Inom flyget tar man alltid det säkra före det osäkra. Sålunda har det varit förbjudet att ha mobiltelefoner påslagna ombord.
Under årens lopp har omfattande tester gjorts och resultatet visar att mobiltelefoner inte påverkar flygplanens instrument. Den 7 april 2008 beslutade EU-kommissionen att det är tillåtet att prata i mobiltelefonen på flyget inom EU:s samtliga 27 medlemsländer. Det kommer dock att ta tid innan all nödvändig utrustning installerats i flygplanen. Kontrollera alltid med kabinpersonalen om det är tillåtet att använda mobilen ombord.
Mobiltelefonsamtal kommer att vara tillåtna på höjder över 3000 meter med hjälp av en nyöppnad radiofrekvens som kopplar samtalen via satellit till marknätet. Servicen kommer att brytas när flygplanet lämnar europeiskt luftrum.
Samtalskostnaden förväntas bli dyrare i flygplan än på marken.
50. Vad händer om en pilot blir så sjuk under flygning att han/hon inte kan sköta sitt jobb?
Det är alltid minst två piloter i cockpit. Om den ena skulle bli sjuk kan den andra utan problem flyga planet själv. Som kuriosa kan nämnas att piloterna aldrig äter samma typ av maträtter ombord.
51. Bör man ha säkerhetsbältet på sig under hela flygresan eller meddelas man alltid innan turbulens?
Om piloterna känner till att det blir turbulent, tänder de alltid skylten med bältessymbolen. Samtidigt rekommenderas alltid passagerare att ha säkerhetsbältet löst fastspänt under tiden som de sitter ner. Innan start eller landning skall dock bältet alltid vara ordentligt fastspänt och åtdraget.
52. Har alla flygplan två motorer?
Nej. Kommersiella flygplan har mellan 2-4 motorer, beroende på flygplanstyp.
53. Finns bränslet i vingarna?
Ja, samt i en centertank som sitter mellan vingarna i flygplanskroppen.
54. Ibland upplever man att flygplanet svänger mycket tvärt vid låg fart strax innan landning. Påverkas inte styrförmågan av farten och motorernas varvtal?
Orsakerna till tvära svängar innan landning kan variera. Ibland kan det bero på omgivande terräng. Ibland kan det bero på att flygledningen vill avveckla trafiken i en snabbare takt vid bra inflygningsförhållanden (god sikt).
Vid goda inflygningsförhållanden kan flygledningen begära att piloterna genomför en visuell inflygning, vilket ofta ger en kortare inflygning och kan medföra kurskorrigeringar på lägre höjd.
Motsatsen till detta är en instrumentinflygning, där flygplanet kan ligga på en och samma kurs under de sista fyra till fem minuterna av flygningen.
När flygplanet närmar sig landningsbanan fälls klaffar ut på vingarnas fram- och bakkant. Dessa ökar vingarnas yta och därmed flygplanets lyftkraft, vilket möjliggör lägre fart vid landningen.
Flygplanets hastighet vid landningsfasen är beräknad på vikten vid landningen. Vid denna fart har man givetvis full manövreringsförmåga.
Motorernas varvtal kan ändras beroende på vindförhållanden i syfte att upprätthålla korrekt fart vid inflygningen.
55. Ibland kan det kännas som att planet "vippar" i sidled vid landning, eller att det känns som om man hamnar i en luftgrop vid start. Hur farligt är det med kraftig vind eller kastvindar vid start och landning?
Att flygplanet "vippar" i sidled beror på att piloten korrigerar för ojämn vind.
Att man hamnar i en så kallad luftgrop beror på att vindarna ändrar sig mer signifikant på låg höjd (s k mekanisk turbulens som orsakas av markens topografi, se fråga 10 för mer information om turbulens).
Kraftiga kastvindar vid start utgör inte några problem. Piloterna är tränade att hantera flygplanet i olika vindförhållanden. Skulle sådana förekomma vid landning, varnas piloterna av flygledarna. Vid svåra förhållanden dirigeras flygplanet om till en alternativ flygplats.
Varje flygplanstyp sina har regelmässiga begränsningar i sidvind. Generellt sett får det blåsa ca 30 knop (15m/sek) vid landning i sidvind. Skulle vindhastigheten vara högre väljer piloterna att landa på en alternativ flygplats. Skulle banan vara blöt eller hal gäller andra restriktioner.
Innan varje flygning planerar piloterna mängden bränsle så att det räcker för att flyga till alternativa flygplatser samt kunna ligga i vänteläge i 30 minuter.
56. Man hör mycket om risken för incidenter på grund av tät trafik vid storflygplatser och för att många flygplan cirkulerar samtidigt i luften i väntan på att få landa. Hur stora är riskerna egentligen?
Oavsett trafiktäthet på olika flygplatser finns det inga skillnader vad avser separationsminima mellan flygplanen. Det innebär att man inte minskar på säkerhetsmarginalerna för att trafiken är tät. Tvärt om.
Ibland kan en flygning försenas i samband med en start p g a att luftleden eller destinationsflygplatsen för tillfället är mättad på trafik. Planeringen av flygtrafiken i Europa sker hos Euro Control i Bryssel, som styrs av EU. Detta organ kontrollerar i princip hela Europas luftrum samt flygplatser.
57. Kan landningsstället gå sönder när det fälls ut tidigt innan landning, för det är mycket motvind?
Nej. Landningsstället är mycket kraftigt konstruerat och klarar stora påfrestningar. Luftmotståndet utgör en minimal belastning på ett landningställ.
58. När det kommer en plötslig kastvind precis när man lyft, kan då piloterna häva den?
Ja. Piloterna övar ett stort antal oväntade händelser och tillbud i flygsimulator var sjätte månad. I övningarna ingår att häva kraftiga vindbyar och vindvridningar vid start och landning.
59. Kan ett flygplan tappa båda motorerna?
Oss veterligen har det aldrig hänt. Om motorn skulle skadas på något sätt och det skulle uppstå kraftiga vibrationer är motorfästet konstruerat med brottanvisningar så att motorn ska falla bort. Flygplanet kan dock flygas med hjälp av endast en motor.
60. Kan en jumbojet glidflyga länge?
Glidtalet för flygplan är ungefär 1:20. Det betyder att flyger du på 10.000 meters höjd glidflyger du 20 mil. En jumbojet väger visserligen mycket, men har i gengäld stora vingar vilket gör att glidtalet i princip är detsamma som för mindre flygplan.
61. Hur påverkar flygning när man är gravid? Hur länge får man flyga och vad är rekommenderat?
Generellt sett kan man flyga upp till 32-36:e veckans graviditet utan problem. Vi rekommenderar ändå att havande kvinnor konsulterar sin läkare innan flygning.
Hos TUIfly Nordic går det bra att resa till och med den 36:e graviditetsveckan inom Europa samt till och från Nordafrika. Hemresa måste ske inom den 36:e veckan.
Passagerare som önskar resa på våra interkontinentala flygningar måste resa hem innan 34:e veckans utgång. Om tvillingar väntas gäller hemresa inom 32:a veckan.
Vi rekommenderar att läkarintyg medtages för alla flygningar efter 32 veckans graviditet.
62. Läggs det omedelbart till nya säkerhetsåtgärder och kontroller efter ett haveri?
När ett haveri inträffar görs en omfattande utredning av en haverikommission som kartlägger vilka faktorer som ledde fram till olyckan. När utredningen är klar skickas resultatet ut till berörda myndigheter, tillverkare och operatörer.
Resultatet av utredningen kan leda till att en myndighet som Svenska Luftfartsstyrelsen (fd Luftfartsverket) gör förändringar i direktiv eller bestämmelser.
Det kan också leda till att myndigheten gör speciella tillsynsinsatser.
Om haverikommissionen tidigt upptäcker tydliga brister som måste åtgärdas skickas denna information ut mycket snabbt. Rör det sig, exempelvis, om en konstruktionsbrist i en viss flygplanstyp kan det leda till att alla flygplan av den typen inte får flyga förrän konstruktionen undersökts och eventuellt åtgärdats.
Ofta förekommer det spekulationer i massmedia i ett tidigt skede om orsaker till ett haveri. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta haveriutredningar tar flera månader, upp till år, innan orsakerna är helt utredda.
63. Jag har hört att det kan vara svårt för en stor jumbojet att nödlanda direkt efter start eftersom det är fulltankat och då är för tungt?
Det finns direktiv för hur tungt ett flygplan får vara vid start respektive landning. Landningsvikten är betydligt lägre än startvikten p g a att en stor del av flygbränslet då har förbrukats.
Skulle en fulltankad jumbojet behöva nödlanda strax efter start har piloterna som rutin att dumpa bränsle, helst över ett obebyggt område eller hav, innan nödlandning för att göra flygplanet lättare.
Skulle det vara nödvändigt att landa en jumbojet omedelbart efter start är det fullt möjligt, men det innebär ökade risker vid landningen.
Observera att mindre trafikflygplan (Boeing 757, Boeing 737, m fl) kan landa fulltankade, direkt efter start, utan att behöva dumpa bränsle. Orsaken är att landningsställen på mindre trafikflygplan håller för en s k överviktslandning.
Det är just stora trafikflygplan, avsedda för långdistansflygningar med plats för mycket bränsle, (exempelvis Boeing 747 “jumbojet” och Boeing 767) som vid behov har möjlighet att dumpa bränsle.
64. Vad finns det för regler beträffande piloters alkoholförtäring inför en flygning? Vilka nykterhetskontroller görs av piloter?
Åtta timmar före en flygning skall en pilot kunna köra bil utan att straffbar förseelse enligt svensk trafiklagstiftning angående trafiknykterhet begås.
Nykterheten bland yrkespiloter blir ”kontrollerad” genom att de före, under och efter flygning träffar ett stort antal personer med rapporteringsskyldighet vid misstänkt onykterhet.
Piloter flyger alltid tillsammans med en eller flera andra piloter som alla har rapporteringsskyldighet om onykterhet misstänks.
Kabinchef/purser och övrig i kabinpersonal har samma rapporteringsskyldighet.
Teknisk personal, tankningspersonal, lastningspersonal och övrig personal som rör sig i och omkring flygplanet har har också rapporteringsskyldighet.
Om minsta misstanke om onykterhet finns ska nykterhetskontroll genomföras av polis.
65. Vid vilken hastighet lyfter ett plan?
(Svaret är generellt och allmängiltigt)
Hastigheten när ett flygplan lyfter beror på flygplanstyp, konstruktion och hur tungt det är lastat.
Generellt lyfter små flygplan vid lägre fart än stora och tunga.
Vid konstruktionen av ett flygplan, liksom när start- och landningsbanor anläggs utgår man från en fart som ligger mellan 100-150 knop för trafikflygplan, vilket motsvarar ca 185-280 km/h.
66. Hur fort accelererar planet?
(Svaret är generellt och allmängiltigt)
Accelerationen mäts inte i tid utan i sträcka, vilket gör att det inte går att ange ett tidsperspektiv. Men i en jämförelse mellan en Ferrari eller liknande kommer bilen att dra ifrån inledningsvis, men ganska snart kommer flygplanet ikapp och förbi.
67. Varför släcks belysningen i kabinen vid start och landning?
Det är en säkerhetsdetalj. Ljusen dimmas vid start och landning i mörker för att ögat skall vänja sig vid mörkret. Vid en eventuell nödsituation ska ögat ha vant sig vid mörkret för att man fortare ska kunna ta sig ut.
68. Hur stor risk är det att flygplanet helt enkelt stannar upp i luften och faller till marken?
Enda möjligheten till att ett flygplan stannar upp och faller är om luftbärigheten "försvinner" under vingarna. På fackspråk heter det att flygplanet går in i "stall" (engelska). Långt innan det är någon risk för detta varnas piloterna och kan korrigera flygplanets attityd/vinkel i luften.
Teoretiskt skulle det kunna inträffa vid start om flygplanet stiger så brant att bärigheten försvinner. I praktiken skulle flygplanet då behöva stiga som en raket, vilket piloterna naturligtvis inte gör.
Sannolikheten för att ett flygplan skulle stanna upp och falla till marken är, med dagens utrustning och utbildning av piloter, obefintlig.
69. Hur bra kontroll har piloten över planet om något blir fel? Kan piloten verkligen bemästra planet?
Pilotens jobb går ut på att ha kontroll över flygplanet - även under besvärliga omständigheter. De tränas dessutom var sjätte månad i en flygflygsimulator där de får öva på att klara av alla möjliga och omöjliga tillbud. Till detta läggs även teoretiska prov. Dessa tester - teoretiska och praktiska - måste de klara för att få fortsätta att flyga.
Dagens piloter är mycket skickliga yrkesmän och kvinnor med en gedigen utbildning och regelbunden träning och det finns ingen anledning att betvivla deras kompetens.
70. Finns det några gymtips med rörelser för att minska risken för blodproppar när man ska flyga långt?
Det finns flera olika rörelser som främjar blodcirkulationen som går att göra i flygplanssätet. Tips på rörelser finns ofta i såväl filmer som visas ombord som i ombordmagasinet.
Ett annat tips kan vara att man reser sig och rör sig i flygplanet då och då.
71. Hur manövreras alla roder och klaffar? Sker det manuellt eller genom någon form av hydraulik? Kan man flyga om t ex sidorodret slutar fungera och hur är det med de andra rodren?
Roder och klaffar manövreras med hjälp av hydraulik. Det finns tre separata hydrauliksystem av säkerhetsskäl. Därutöver finns ett manuellt system.
Ja, det går att flyga även om sidorodret slutar att fungera. Det går även bra att landa. Skulle sidovindar råda vid landning måste dessa vara lätta (max 5 m/sekund) annars gäller alternativ flygplats med gynsammare vindförhållanden.
Flygplanet går även att flyga om andra roder är ur funktion. Olika förutsättningar gäller för olika roder när det gäller att landa flygplanet säkert. Detta är något som piloter tränar regelbundet i flygsimulator.
72. Är det verkligen tillräckligt med kabinpersonal i ett flygplan vid en nödutrymning? Hur bestäms antalet kabinpersonal ombord på olika flygplanstyper?
Det bestämda antalet kabinpersonal ombord på en viss flygplanstyp baseras på mängden säten och antal nödutgångar i det aktuella flygplanet samt storleken på nödutgångarna. Denna norm har fastställts genom erfarenheter från tester av nödutrymningar samt erfarenheter från verkliga olyckor. Den tid det tar att öppna nödutgångar och evakuera samtliga passagerare vägs också in i beräkningen.
När en ny flygplanstyp ska godkännas och certifieras görs en nödutrymningstest. Flygplanet fylls med volontärer och det antal kabinpersonal som normen kräver. Utrymningen övervakas av aktuella luftfartsmyndigheter som även tar tid på hur lång tid utrymningen tar. Maximalt får en nödutrymning ta 90 sekunder, med hälften av flygplanets nödutgångar tillgängliga.
Minimiantal enligt aktuella säkerhetskrav:
1 -19 säten 0 Kabinpersonal
20 - 50 säten 1 Kabinpersonal
51 - 100 säten 2 Kabinpersonal
Därutöver ytterligare en Kabinpersonal per påbörjat 50-tal säten.
Väldigt många flygbolag har fler kabinpersonal ombord än vad normen anger.
73. Finns det någon film som visar hur ett plan flyger genom turbulens, så att man kan se hur det ser ut?
Nej, tyvärr har vi på TUIfly Nordic ingen sådan film. Du kan söka på flygplanstillverkarnas hemsidor (exempelvis Boeing eller Airbus) och se om de har något.
www.boeing.com
www.airbus.com
74. Hur hög ska vindhastigheten vara för att en flygning ska ställas in?
Vid flygning på marschhöjd inverkar starka vindar bara när det gäller fart över marken. Om det är mot- eller medvind förlängs respektive förkortas flygtiden mot tidtabellen.
De faser av flygningen där vinden utgör en begränsande faktor är vid start och landning. Det är inte den totala vindstyrkan som begränsar, utan vindriktning i förhållande till den rullbana som skall användas för start eller landning.
Vid start och landning räknas en s k sidvindskomposant fram. Denna komposant är den vind som påverkar flygplanet vinkelrätt från sidan.
Om vinden kommer rakt framifrån, oavsett styrka, är sidvindskomposanten noll. Om vinden kommer vinkelrätt från sidan är komposanten lika stor som vindstyrkan. Det betyder att den rullbana som väljs för att starta och landa vid kraftig vind har så rak motvind som möjligt.
Man söker alltså så rak motvind som möjligt. Om den avsedda landningsflygplatsen har banor som ligger tvärs vindriktningen väljs en annan flygplats med gynnsammare banriktning.
Varje flygplanstyp är godkänd för en maximal sidvindskomposant. Det innebär att ett flygplan av en viss typ eller modell kan landa i kraftigare sidvind än ett annat.
Inför varje flygning tar piloterna del av detaljerade väderuppgifter om flygsträckan och den flygplats som skall användas för landning samt minst en alternativ landningsflygplats om vädret skulle ändras under flygningen. Om inte gällande väderkrav kan uppfyllas för sträcka och flygplatser, ställs flygningen in.
75. Kan ett stort jetplan verkligen nödlanda på vatten?
Ja, många flygplan kan nödlandas på vattnet och flyta tillräckligt länge för att en utrymning ska kunna genomföras. Vingarna och kroppen håller flygplanet flytande.
Stora flygplan som flyger långa sträckor över hav måste certifieras för nödlandning på vatten. Förutom att alla flygplan har krav på flytvästar ombord är dessa flygplan även utrustade med uppblåsbara livflottar.
I princip är alla flygplan som kan ta mer än 30 passagerare och som skall flyga längre än 120 minuter eller 400 nautiska mil från land är certifierade för att kunna nödlanda på vatten.
76. Jag är orolig för starten eftersom jag känner av accelerationen mycket. Vad kan jag göra för att bli mindre rädd?
Det är viktigt att du tänker på att accelerationen är en naturlig del av starten. Med hjälp av den snabba accelerationen får flygplanet lyftkraft och kan accelerera upp i luften utan problem.
Fakta och kunskap är en viktig del i arbetet mot flygrädslan. Ibland kan det också vara bra för den som vill eller behöver att söka professionell behandling. Kognitiv beteende terapi har visat sig ha god effekt och legitimerade psykologer/terapeuter som arbetar enligt den metoden på din hemort finns på internet.
77. Är det korrekt att bagageutrymmet i planet inte är trycksatt och därför får man inte ha tryckbehållare (hårspray) i bagaget för att det kan explodera?
Flygplanets lastutrymme är trycksatt precis som passagerarkabinen. Däremot har lastutrymmet en något svalare temperatur.
78. Kan man uppleva motorljudet annorlunda beroende på var man sitter i planet?
Ja. Sitter man i närheten av motorerna hörs de mer. Idag sitter motorerna oftast på vingarna, men det finns även flygplan där motorerna sitter längst bak på flygplanskroppen.
Andra ljud som hörs tydligt är när landställ eller vingklaffar fälls in respektive ut. Dessa ljud hörs tydligast i området runt vingarna.
79. Är det vanligare med turbulens när man flyger över höga berg, t ex vid flygning till Malaysia och Thailand?
Så kallad mekanisk turbulens kan uppstå när vinden blåser över höga berg. Bergen pressar luftmassorna uppåt och rörelsen kan fortplantas ända upp till 5-6 gånger bergens höjd.
Turbulens i sig är inte farligt. Flygplan är mycket hållbara med kraftiga konstruktioner och de testas mycket noggrannt innan de tas i trafik. Däremot kan vi som passagerare i flygplanet göra illa oss om vi inte är fastspända. Ha därför bältet alltid löst fastspänt när du sitter i ditt säte och dra åt det lite extra inför start och landning.
80. Varför säger man att flyg är säkrare än tåg? Jämförs antal kilometer eller starter?
Om man ska jämföra transportsäkerhet mellan olika trafikslag ska man se till den sträcka man ska färdas och inte till enstaka resor. En flygnings medellängd är c:a 1,4 timmar, vilket innebär över 1000 km transportsträcka.
Ett vanligt tåg färdas på den tiden endast omkring 130 km vilket innebär att riskexponeringstiden för tåget blir mer än 6 gånger längre för samma transportsträcka.
81. Hur vanligt är det med charterplansolyckor?
Det hör man sällan talas om. När det gäller säkerhetskrav skiljer inte myndigheter eller tillverkare på charter och reguljärflyg. Statistik vad gäller säkerhet beräknas på all flygtrafik gemensamt.
82. Vad är det för återkommande dunkande ljud som ibland kan höras när man taxar in/ut mot startbanan?
Det är med största sannolikhet de s.k. kattögonen som finns på taxibanorna. Det är små ljus i banan som flygen följer i mörker. De reser sig något ur banans asfalt och kan kännas/höras mer eller mindre beroende på var i flygplanet man sitter.
83. Var finns information om hur flygräddning fungerar? Vem har ansvar? Hur är den organiserad? Vilka resurser finns? Hur snabbt kan man ingripa?
Luftfartstyrelsen har ansvaret för flygräddningen i Sverige. Besök gärna deras hemsida på www.luftfartsstyrelsen.se för mer information.
84. Är det korrekt att mellanrummet mellan plan i luften har minskat, för att det är så trångt i luften?
Ja, sedan några år tillbaka har minimiavståndet i höjdled mellan flygplan på höga höjder (över 29 000 fot/8 850 meter) minskats från 2000 fot (600 meter) till 1000 fot (300 meter).
1000 fot är det minimiavstånd som sedan tidigare gällt på flyghöjder under 29 000 fot.
Orsaken till det tidigare minimiavståndet om 2000 fot är bl a att äldre generationers flygplan inte kunde garantera noggrannheten i höjdhållningen.
Modern teknik har skapat förutsättningar för minskningen. Bättre styrautomatik, höjdmätare, flygledningssystem och naturligtvis utbildning av både piloter och flygledare är exempel på förbättringar som möjliggjort förändringen.
Innan förändringen implementerades gjordes noggranna tester och simuleringar för att verifiera flygsäkerheten. Därutöver genomfördes ett stort antal mätningar med hjälp av särskilda stationer på marken för att kontrollera att olika flygplanstyper höll höjden med den noggrannhet som krävs. De minskade minimiavstånden i höjdled som sedan infördes i Europa hade sedan flera år tillämpats med bra resultat över Nordatlanten.
Fortsatt sker en kontinuerlig övervakning av alla flygningar för att garantera säkerheten.
Avslutningsvis förtjänar det att påpekas att alla förändringar inom luftfarten, som direkt eller indirekt kan påverka flygsäkerheten, är föremål för ett mycket omfattande, noggrant och väl dokumenterat säkerhetsarbete. Så även i detta fall.
85. Jag är rädd att få en blackout på planet att börja skrika och gråta, finns det lugnande medicin ombord ifall något sådant skulle inträffa?
Nej, det finns ingen lugnande medicin ombord.
Att använda lugnande mediciner är ett direkt sätt att påverka den egna orosnivån. Äter du lugnande medicin i samband med flygning är det givetvis viktigt att undvika alkohol.
Att äta lugnande mediciner brukar inte vara en lösning på längre sikt och flygrädslan kommer att finnas kvar. Flyger du ofta är det bättre att börja bearbeta rädslan.
Se svaret under fråga 27 för tips om vad du kan göra.